....känner mig som ett explosivt energifält.. behöver skriva o sjunga, men jag har ingenstans att krypa in i mitt lilla skal och sjunga ur mig mitt känslomässiga kaos. Jag behöver göra det ibland... ni vet, för att få ord på allt som byggs upp med jämna mellanrum och sen sitter man där typ 6 timmar senare med en massa melodier och texter ihopkluddade på ett papper och kramp i alla leder pga konstiga positioner efter har krampat över ett piano eller en gitarr... vad som nu fanns till hands...
Det vill jag göra nu, men inte kan.
..känner mig lite som känslan i Rob Pattinsons Let me sign. Inte för att man knappt hör vad han sjunger, men pga känslan i hans röst jag älskar och passionen i plocket på gitarren.
Lyssna! :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar